mördarbacke och ormar

Nu ska ni få höra varför jag fortfarande stånkar och stönar efter min och mammas vandring.
Vi tog spåret på 5 km, det blir ju oftast mer jobbigt i terräng och sådant. Dock visste jag inte vad vi hade att vänta oss.. haha.

Mamma sa att det finns en "omtalad" mördarbacke i just detta spår. Aha, tänke jag. Då får vi se när den kommer då. Tillslut kom vi fram till den hemska, långa BRANTA backe, alltså jag lovar, 90 graders lutning.

Jaja, tänkte vi, vi knallar upp då. Svettig som en gris kom vi upp tillslut. Visst var man kaxig, var ju precis i början så man hade ju fortfarande krafter kvar.
Jaha då var den mördagbacken avklarad tänkte vi och knallade vidare med stavarna i skaplig hastighet.

Mellan här så vrickar jag foten och ramlar. Typiskt mig.. men vi knatade vidare endå..

Framför oss är en galen, brant , mycket hemskare backe än den förra.
 Jag säger : Eh, mamma, hade vi inte redan klarat av mördarbacken? ( jag menar, vi dog nästan i den förra )

Jaha. Då var det bara att knalla upp för den hemska lutning. Flugorna var på oss hela tiden, solen gassade och inte fan gick det fort. Tillslut var vi uppe. Det fanns en bänk där uppe... i wonder why... killing backe.

SÅDÄRJA. NU har vi bara halva vägen kvar utan mördarbackar !!! tack o lov säger vi och knallar iväg i hög hastighet eftersom slutet börjar närma sig, då får man mer speed automatiskt.

................ Vi båda stannar, svettiga, trötta, inge vatten ( vi glömde ), med öppna munnar ser vi nu den RIKTIGA MÖRDARBACKEN.

Denna backe var också hemskt, den var lika brant som dom två första. MEN den var dubbelt så lång. Vi räknade ut ganska snabbt att vi kommer att svimma halvvägs.


Denna var i slutet. Det var 1,5 km kvar ungefär. Vi hade gått rask rakt med inge vatten. Denna backe är så smidigt gjort att inte ens Gunde svan skulle kunna springa upp. Haha.

Den börjar först lite brant, sen brant, lite brant och tillslut bakom krönen är det 90 grader igen. Vi stannade i halva backen, gruset under oss bara försvann. Jag ville lägga mig ner, bokstavligen och sova.
Men vi klarade av det. shit, när vi var uppe på toppen, ojoj, då kände man sig stolt. Haha.


Och ja, jag är otränad. Vilket gör det sämre. Men har man bra kondition så är backen fortfarande hemskt. Det är inte konstigt att den kallas för mördagbacken...

Tillslut skulle vi passera en väg. Då fick vi syn på en söt liten baby orm. En snok var det. Mitt på vägen låg den och vi såg att det kom bilar. Mamma hämtade pinne och tjoffla iväg lilla orm bäbisen ÅT FEL HÅLL. Han skulle ju åt andra hållet. Så lilla ormen blev skit förbannad och börja ringla ut sig på vägen återigen. Jag vinkar till bilarna att stanna. Ja inte fan vill jag se orm gryta framför ögonen på mig..

Visst är han söt? döpte han till Shaggy !


Så dom åker runt ormen och tillslut hittar den över till andra sidan. Skit förbannad. Haha. Vi skulle ju bara hjälpa lilla shaggy. Hade vi inte varit där hade den nog varit pannkaka.
Dagens gärning !

Vi gick vidare och möter en till orm. Lika söt. Haha.
Vilket äventyr

Nu sitter jag här efter dusch och hemmagjord pastasallad. SKööönt. Ikväll är det Turkiet mot tyskland. Ah, Tyskarna kommer vinna, helt klart.

Kommentarer
Postat av: thessan

Haha ahh jag gick också det där jävla spåret förut, skulle ta en mysig kvällspromenad med en killkompis för länge sen haha den var allt annat än mysig...




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback