Går i taket snart

Dagarna smälter in i varandra. Ingen skillnad. Varje morgon när jag vaknar känner jag efter, jag sväljer för att se om halsen är bättre, men icke. Jag går till spegeln för att kolla om mina Svinkoppor försvunnit, men icke. När jag väl är uppe känner jag mig som en ledsen zombie som tänker, jaha, ännu en dag inspärrad hemma.

Det enda som var positivt imorse var att jag känner mig mycket friskare och piggare. Bara halsen som är full med vita prickar som ger mig smärta varje gång jag sväljer.
Bara den blir bättre så kommer jag springa hem till Abbe och krama sönder honom.

Jag vill gå ut !!! Jag vill gå ut och gå. Kan jag det? Blir det värre då? En promenad på 30 min?
Ibland vill jag vara läkare och kunna svaren direkt.

Men friskluft är väl bra? om jag klär på mig massor av kläder och är ute lite bara.... bara lite... snyft....

Ajja, ska väl ruttna på en stol i mitt kök.
Herrå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback